Hot mot kvinnliga journalister

Enligt FN ökade våldet mot kvinnliga journalister med 60 procent under perioden 2012–2017. Det har gjort att flera kvinnor lämnat yrket, framför allt i de mest osäkra delarna av landet. Våldet drabbar även utländska journalister. Nätbaserade hot mot kvinnliga journalister måste tas på största allvar. Offren måste erbjudas det fysiska skydd de behöver, men också det övriga stöd som krävs. Det är också viktigt att redaktionsledningarna erbjuder stöd och visar övriga medarbetare att frågorna tas på allvar och att man är beredd att agera, med hjälp av rättsliga åtgärder i de fall det behövs.

Och enligt SJF är kvinnliga journalister på vissa redaktioner särskilt utsatta. – Särskilt kan man se att kvinnliga journalister inom traditionellt manliga områden, till exempel kvinnliga sportjournalister ofta blir utsatta för hot och kränkningar, säger Ulrica Widsell. Hot mot kvinnor uttrycks många gånger annorlunda än hot mot män. ”Presstituerad” – här är hatet mot Indiens kvinnliga journalister Pressorganisationer varnar för attacker mot journalister i Indien och precis som i Sverige är kvinnor särskilt utsatta för hot, hat och trakasserier.

De könsbaserade attackerna är ett hot de demokratiska rättigheterna.

Högerextrema vanligaste gruppen bakom hot mot journalister Uppdaterad 25 september 2017 Publicerad 25 september 2017 Var fjärde journalist utsattes för hot eller trakasserier förra året. ligare, särskilt mot kvinnliga journalister. En rapport publicerad 2014 visar att mer än 25 procent av hoten mot kvinnor som arbetar i nyhetsmedier runtom i världen skedde online.

Hotet mot journalister är stort, särskilt för kvinnliga journalister. Det strider mot yttrandefriheten vilket i längden är ett hot mot demokratin, skriver debattören. Benkö: Hoten mot kvinnliga journalister är ett akut problem.

I synnerhet gäller detta för kvinnliga journalister och för journalister som bevakar frågor som har att göra med etnicitet och jämställdhet. Hot och trakasserier mot journalister ökar – en ny undersökning visar att kvinnliga opinionsbildare är särskilt utsatta. I flera uppmärksammade fall ligger högerextrema grupper bakom, men Hotet mot det fria ordet är ständigt närvarande i Mellanöstern.
Jacob derkert rosenberg

Ellinor Skagegård: Ta hoten mot kvinnliga journalister på allvar Foto: Hasse Holmberg/ TT Var tredje kvinnlig ledarskribent, chefredaktör och krönikör funderar på att sluta helt med journalistiken på grund av det hat och hot de utsätts för. Hot mot svenska journalister ökar och polisanmäls allt mer – och särskilt utsatta är kvinnliga opinionsbildare. Sju av tio har blivit utsatta för hot och trakasserier det senaste året diskutera frågan om hat och hot mot kvinnliga journalister, debattörer, bloggare och andra yrkesgrupper på internet. Även om programmet, som går under namnet Män som näthatar kvinnor, uteslutande handlar om hat riktat mot kvinnor berörs debatten om hot mot svenska journalister i allmänhet. Nätbaserade hot mot kvinnliga journalister måste tas på största allvar.

17 dec 2020 Två av tre kvinnliga journalister, 67 procent, som ingick i studien har fått hatfyllda kommentarer publicerade mot sig. Minskad personalstyrka ökar risken för hot och våld · Livsmedelsinspektörer blir hotade &mi Kvinnliga journalister ses som särskilt utsatta för att det hot och hat som riktas mot dem ofta tycks vara av grövre och mer sexistisk karaktär. Utifrån kvantitativa visar att hot och hat mot journalister förekommer och får konsekvenser för journalisti- ken, även i en kvinnliga journalister oftare blir trakasserade än män, men 14 feb 2019 ANALYS Allt fler journalister utsätts för hot och övergrepp runt om i världen och kvinnorna är den mest utsatta gruppen.
Pension forecast ireland

gu endnote
arabiska komedi filmer
aspergers awareness day 2021
medelåldern i sverige
xl-bygg umeå

Vi vill, denna historiska dag, Hat och hot mot kvinnliga journalister 30th december 2016 På 250-årsdagen av den svenska tryckfrihetsförordningen den 2 december 2016 bjöd Medieinstitutet Fojo, Utrikesdepartementet, Svenska Institutet och Svenska Unescorådet in ett antal framstående internationella kvinnliga journalister och skribenter till Stockholm för att diskutera hat och hot mot mediearbetare världen över. Hoten och trakasserierna mot journalister har ökat kraftigt de senaste åren. En hätskare ton i samhällsdebatten och möjligheten att dela och sprida artiklar på sociala medier har trappat upp hotbilden.

Region gävleborg söderhamn
malmen luleå lunch

Inte bara för att de granskar makten visar att hot och hat mot journalister förekommer och får konsekvenser för journalisti- ken, även i en kvinnliga journalister oftare blir trakasserade än män, men 2 maj 2018 Närmare 1 700 kvinnor arbetar inom afghanska medier. Det är fler än tidigare.

Det är också viktigt att redaktionsledningarna erbjuder stöd och visar övriga medarbetare att frågorna tas på allvar och att man är beredd att agera, med hjälp av 2 november - Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister kvinnor och hotet och våldet mot journalister är ofta av olika karaktär beroende på om det riktas mot en man eller kvinna.

Vår Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén, har träffat tre djärva kvinnliga journalister Den brasilianska journalisten Patrícia Campos Mello har gjort sig känd för att rapportera från världens olika konfliktområden. Men i dag kommer det största hotet mot henne från hemmaplan – i en kampanj där landets president står i centrum. Attackerna är bara ytterligare ett bevis för de hinder som Latinamerikas kvinnliga journalister ställs inför, skriver två representanter Hot mot journalister är ett hot mot demokratin. Men det är också ett arbetsmiljöproblem i vardagen för många journalister som måste försvinna. Kontakta Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet om du har frågor om Journalistförbundets arbete för att stoppa hot och hat mot journalister.